RÖRU SÅ DÖRU

Hawaii är ett märkligt ställe.
Waikiki beach i synnerhet
världens mest kända strand
tydligen
ser ut som en liten låtsasstad
en perfekt shoppinggata
skapad i Sim City
inget skräp
brinnande facklor istället för gatlyktor
palmer med sötdoftande vita blommor
Burberry, Fendi, Dior, Louis Vuitton, Gucci
några slätstrukna gatumusikanter
och turister i flipflops med sönderbrända näsor
ameeeeerikaaa
karaoken i hotellbaren är nog en av mina favoritaktiviteter
så många besynnerliga figurer
som sjunger samma låtar
varje kväll
som om de lider av tvångstankar
och omöjligt kan somna om de inte sjungit "My Way", "Suspicious Minds" och "At Last"
En av de mest intressanta karaktärerna är ändå Stan the Man
en asiatisk, möjligtvis japansk, man i övre medelåldern
vars bästa låtval måste vara "Teenager in love"
som varje kväll framförs med en närmast sömngångaraktig inlevelse
som om han frågat sig nu, i 40 år, varför varför varför
must I be a teenager in love?
inget svar kommer

JUL JUL JUL

mellandagarna
egentligen
snö i drivor
love actually på tv
becka slirar o krashar på rygg i tunnelbanan
hrm hrm...
jag smög in i kyrkan idag
vallentuna kyrka
språkade lite med en dammsugande dam
hon var fin och röd
men julstjärnorna var ledsna i den frostbitna kyrkan.
blommorna alltså.
jag längtar till en röd stuga i skogen med tusen blommor
och ett trädgårdsland med ekologiska jordärtskockor som hemlighetsfullt växer sig hårda och vita långt nere i jorden
och fåglar
och tystnad
kvitter-och-sus-i-träden-tystnad
kanske en bastu
definitivt en sjö
ett badkar i vardagsrummet
hängmatta
läskiga spindlar
nybakat surdegsbröd
obotlig tristess

jag behöver lite dobbar till mina skor tror jag

OH NO, MR. TENTA! PLEASE GO AWAY! HERE'S MY MONEY, JUST DON'T HURT ME!

det är fantastiskt vad man kan hitta på saker att göra
för att inte göra saker
som måste göras
som hemtentor
med helt felformulerade frågor som inte alls tar upp de mest intressanta aspekterna av ämnena de berör.
i lördags blev det heldag framför TV:n och datorn.
bland annat konsumerades en ytterst märklig film vid namn Gilda.
vad var sensmoralen i den kan man fråga sig?
"gör för guds skull inga anspelningar på att vara en slampa för då kan din man utav sjuklig kärlek låsa in dig, kontrollera allt du gör och kanske unna sig att ge dig en ordentlig örfil emellanåt och då får du allt skylla dig själv."
och ja förstås, "kärleken segrar."
ja?

MATLAGSMIDDAG

ok.
vi vet alla att jag är en riktig hemmafru through and through.
och idag var en perfekt dag för att låta den sidan hos mig själv verkligen blomma ut.
började med en tur till IKEA.
och willy's.
och sen har jag i stort sett bara städat, fixat, bakat, diskat och lagat mat.
hela dagen.
och sen kom Stina, Aldina o Lollo över o hjälpte till att äta maten.
det bjöds på:
¤nybakat rågbröd med fransk rustique-ost som Stina o Aldina köpt som inflyttningspresent (tillsammans med ekologisk apelsinmarmelad, två strutar med naturgodis, mascarpone och spisa-knäcke <3)
¤ljummen sallad med ruccola, rödbetor, chèvre, valnötter och honungsvinägrett
¤tabouleh
¤tahini-sås
¤smördegspiroger med spenat, fetaost, soltorkade tomater och valnötter
¤och chili- och apelsinchokladtryfflar som efterrätt
jag känner mig helt nöjd.
himla bra dag.
att bara få pyssla med sånt man tycker är roligt och sen äta det.
det blir ju inte världens roligaste blogginlägg av det men nu skriver jag bara för att jag är för pigg för att gå o lägga mig fast jag borde.

sen fick jag se den här sjukt episka filmen idag, från årets primaverafestival.
02:02 får man se en ensam lien becka också i baseballjacka!

primavera sound 2010 from Diego Delgado on Vimeo.


...!!!...???:::¤¤¤

jag hällde spiskummin över frukostyoghurten.
förra gången blev det röda linser istället för krossade linfrön
den här gången tänkte jag
"hehe, vilken tur att jag tittade noga på paketet och INTE tog röda linser"
sen tog jag kardemumma.
tänkte för mig själv
"mmm vad gott det luktar"
för spiskummin luktar ju också väldigt gott

men det går faktiskt ner.
lite kryddigt bara

igår vare konsert på pusterviksbaren
svensk electro som låter som studio ungefär
till och med sångarnas röster låter som homogeniserade synthar
och det var ganska bra i början
trots att det krånglade med en glappande sladd
"förlåt för att introt inte blir så häftigt"
sa frontmannen
det tyckte jag var roligt
men sen blev det jävligt grabbigt
och rock'n'roll
och väldigt uppenbart att den där frontmannen verkligen VILLE att det skulle vara JÄVLIGT HÄFTIGT
det var oerhört viktigt för honom
så han kastade sig ut i publiken
som dvärgen som blir kastad mitt ut bland orcherna i Sagan om de två tornen
och han fäktade med gitarren
och fejk-ramlade på scenen igen
tryckte in gitarren i monitorn
bankade på den
såg till att det rundade riktigt ordentligt och länge
tog sin öl o gick
bravo

SISTA TORSDAGEN I PARRE

klockan två ska jag vara på mitt gamla jobb
Jacqo ska bjuda mig på lunch
sen måste jag köpa bikini
och ett par jeans
(och säga upp internetabonnemanget, SUCK)
och på kvällen blir de middag hos Ulysse o Marie-Joe, förhoppningsvis kommer Jeff också
och sen hem o hyra film med Madde
o gosa
med chirre o godis
vi skulle haft en sista barrundankvällen
köra en gammal klassiker o sänka varsin kanna öl på Pop In
ta tequila-shots på Bottle Shop
mer öl på Tape Bar
och ja... kanske mer tequila på le motel
som på den gamla goda tiden ni vet.
men vi kände att efter den här veckans bravader vill vi inte ta några risker
inte utmana ödet.
jag är lite sådär mysigt vingligt bakfull från igår
jag dricker ju aldrig innan jag spelar
men jag blir redigt nervös
och direkt efter spelningen fick jag TRE tequilas
och en stor stark
och sen blev det en till stor stark
o sen en liten en
och sen kom Djavid när dom stängde o vi skulle knalla hemåt
och tryckte några sedlar i handen på mig
KA-TCHING!
fett snäll kille det där
och jag blir fortfarande lite rörd när jag tänker på hur många som faktiskt dök upp igår
det finns en del fint folk i den här stan trots allt....
och MASSA fint folk i stan jag ska till!
längtar efter att baka rågbröd o gosa ner mig med min storasyster framför TV:n
fats vi tittar inte så noga vad som är på TV:n
utan vi fnittrar o babblar mest o pussas
o jag längtar efter att åka med mamma till sjön i Brottby
och dricka kaffe ur termos och prata om Jonas Hassen Khemiri
och försöka bli en femtedel så brun som mamma är
och stå på bryggan o se på när hon simmar och ser så där fin o stark o lugn o trygg o glad ut som bara hon kan o sen hoppa efter ner i vattnet o upptäcka att det är ganska kallt o försöka klamra mig fast vid mamma som man gjorde när man var liten.

det här är en EPISK sommar
jag vill aldrig att den ska ta slut

NEDRÄKNING

det trodde ni inte va?
huxflux kommer ett NYTT BLOGGINLÄGG från Becka.
nu har jag bara 3 dagar kvar i Paris.
Sen är det uppbrott som gäller.
jag vet inte riktigt hur jag känner inför allting
men jag tror att allt är som det ska vara.

klockan halv sju ska jag vara på le môtel ikväll och sound checka
jag är inte så där må-illa-nervös ännu
mest lite halvbakis
det är lite vakuum
och det är fortfarande ett hål i golvet
och snart kommer jag inte kunna gå o köpa chèvre o bröd från bageriet o gå till buttes chaumont o prata strunt med Simone o Madde o Ida o Annabel o Stina och jag kommer inte kunna barhoppa mellan tape bar, bottle shop, le môtel o pop in och vara ute hela kvällen utan jacka o jag kommer inte kunna dra till kanalen o käka picknick o dricka öl o kolla på tatuerade män i speedos som gör volter från bron ner i det förgiftade vattnet till fredagsfolkets jubel och jag kommer inte kunna gå till Marché des enfants Rouges o käka lunch med Annabel bland fransmän, blombuketter, söta servitörer och fågelkvitter och jag kommer inte kunna stanna o köpa en nutella/kokos/banan-crêpe på vägen hem från krogen och det finns tusen saker till som bara händer HÄR och som kommer fortsätta hända här även när jag försvunnit.
men det kommer nog aldrig lagas så god hummus eller risotto i den här lägenheten igen
och det kommer knappast avnjutas några mysigare mysfrukostar
men åh
nu far jag min kos.
och jag tror inte att jag kommer komma tillbaka

KODAK MOMENT!!


VATTEN

sex avsnitt av Ebba & Didrik
dammsugarpåsinhandling (fel sort. ingen berättade om vilken jungel det finns av dammsugarpåsar och hur man vet vilken sort man ska ha. det ingår väl i att bli vuxen helt enkelt. man får lära sig den svåra vägen. men vi har bytesrätt. phewie....)
12 stycken miniglassar (fick hjälp av madeleine förstås)
en liten påse djungelvrål (present från chefen som varit en vecka i sthlm)
en hel valnötsbaguette
en hel massa färskost
en del hummus
någon skorpa
lövångersbröd (kan ni tänka er? det heter väl nåt annat men smakar precis likadant.)
snabbkaffe
(varför infann sig inte mättnadskänslan någonstans här? jo, jag har nämligen upptäckt att så länge jag sitter ner känner jag mig inte mätt. ett litet handikapp skulle jag vilja kalla det.)
så kommer vi då till dagens åstadkommande:
att jag, efter fyra miniglassar, en roomie som tjatar om att ett återupptagande av Ebba & Didrik-maratonet, ett ovälkomnande kök med odiskad disk och ett i allmänhet förslöat sinnelag ÄNDÅ tog mig i kragen för att tillaga en lyxsoppa bestående av jordärtskockor, grädde och vin. Den blev inte lika god och inte heller lika fluffig som när mästerkock Matilda tillagade den vid en tidigare middagsbjudning men den är ändock värdig sitt ostiga smeknamn "kejsarsoppa". (pssst, Matilda! hur gör du den så god o fluffig? använder du också stavmixer?)
bubblare:
inhandlandet av dammsugarpåsar. blev tyvärr ett smärre antiklimax istället....


DET LUKTAR RÖK

nu röker di på balkonga
o de luktar
men de gör ingenting
för jag är mätt o belåten
på tortillas med bönsalsa o grönsaker
och mannagrynspudding
och Ale and Cheese Crisps

dagens åstadkommande:
upptäckten av den mytomspunna Promenade Plantée under min morgonpromenad. Peppar på att gå den 4,5 km långa promenadsträckan mellan hustaken i vårsol, omgiven av blomsterprakt och bambu-alléer. Kolla in grejen:

DO ANYTHING THAT YOU WANT ME TO JUST ASK ME ASK ME ASK ME

jag har cirkuskläder på mig
ljusgul magtröja och blommig bullkjol
men det blev för kallt om mellangärdet
så nu bytte jag.
och nu är jag hypnotiserad av BAMBOO BANGA
så det är svårt att skriva

det ligger en död duva i ett av träden i allén på väg till métron
den har legat där ett tag
som en tappad vante i en grenklyka
lite tilltufsad om vingarna
ganksa söt på långt håll
antagligen äcklig vid närmare granskning
ungefär som fransmännen i allmänhet

nu kommer lite svar på tal
josse: way ahead of ya!
jag ska sluta jobbet precis innan jag drar till barca
sen kommer jag tillbaka o chillar i Parre
i kanske två veckor
sen blir det roadtrip hem med pappo
o sen roskildeeeeee
kanske den bästa planen jag haft i hela mitt liv....
mamma: oroa dig inte för att jag skulle lida av prestationsångest
dagens åstadkommande är bara ett simpelt sätt för mig att reflektera över mina värderingar och prioriteringar. i miniformat liksom.
det är så mycket press på jobbet o så högt tempo överallt
så det är rätt skönt att klura lite på vad JAG tycker att jag gjort bra idag
vad jag kan klappa mig på axeln för.
och när vi ändå är inne på ämnet
dagens åstadkommande:
att jag faktiskt, trots extrem hunger och helgpepp o trötta ben, tog mig till posten efter jobbet och betalade elräkningen.
dagens bubblare:
att jag av en ren slump lyckades lägga vantarna på konsertbiljetter till BEACH HOUSE. tror det kan bli bra. det är hippt i alla fall. och eftertraktat. eehh... nämen pepp!

DEEP BLUE SEA DARLIN' OH DEEP, DEEP BLUE SEA

överpepp på allt som komma skall
jag peppar så mycket på framtiden
att jag liksom glömmer bort att leva i nuet
och carpe diema
dessa fyra långa månader jag faktiskt har kvar
tills jag äntligen slutat mitt jobb
och drar till barcelona
och primaverafestivalen
och friheten
och allt det där.
det är ju verkligen ett ordentligt tag kvar tills dess.
bäst att göra nånting annat än att bara längta
till exempel spela lite musik
och skriva nån ny låt
och skaffa spelningar
köpa dammsugarpåsar....

jag har fått tillbaka lite av min forna hjärtevärme för jonas hassen khemiri den senaste veckan
han är en sån där person som alltid får det att verka
som om han lever det bästa livet
och är den bästa personen.
inte den perfekta personen.
men den man vill vara.
och vara med.
okej, fan, jag är lite kär också, visst
men ändå
jag undrar hur ofta han känner sig misslyckad och vilsen?
är det väldigt uppenbart att jag gör det?
jag känner mig snuvad på konfekten också.
min lön var en stor besvikelse.
ynka 1115€ för mitt svett, blod, mina tårar och sömnlösa nätter
mer eller mindre i alla fall
och den snuvade konfekten nummer två
var en person jag träffade
som verkade ha något som ingen annan i den här stan har
och som påminde mig om en av mina favoritpersoner
och som var sådär behagligt obekväm
och lustig
och andra saker som jag inte längre kan förklara
men den personen försvann
och här sitter jag som en strandad val
och försöker mig på några episka valljud
men det låter mest som gnissel ovanför vattenytan


dagens åstadkommande:
fick ner essensen av vad jag vill ha sagt i min nya låt som jag ska skriva

MAN MÅSTE TIGA FÖR ATT VARA SANN MEN MAN MÅSTE TALA FÖR ATT HA EN CHANS

morgonkaffe och morgonmörkchoklad
efter morgonscrambledeggs, morgonhummus och morgongrönsaker
det känns som om den här dagen har mycket potential
eller vad säger ni?
t.ex. borde LÖNEN komma in på kontot idag
t.ex. borde jag inte jobba över idag
t.ex. kanske jag kommer komma på någonting bra och fint och sant

t.ex. borde det bli vår nu.....
t.ex. MÅSTE jag köpa dammsugarpåsar
nej, nu svängde vi in på ett oönskat sidospår här.
idag måstes det ingenting
men nu måste jag gå till jobbet
med betoning på gå
som i promenera

dagens åstadkommande:
att jag gjorde riktigt kokkaffe till frukost och inte valde den enkla vägen snabbkaffe OCH att jag kom på den geniala idén att avnjuta detta med mörk choklad
varför dagens åstadkommande är så futtigt:
jag skulle kunna skriva om något ännu oåstadkommit åstadkommande som jag beräknar åstadkomma senare idag (klockan är bara 08.20) men av vidskepliga skäl väljer jag att avstå.

HENCE MY SELF-LOATHING

världen har stått på händer ett tag
under en discoboll
och spottat oliver i orangea vinglas
till ljudet av toner som bildar självlysande flätor
flätor som mjukt slingrar sig framför stängda ögonlock
och klackar har klapprat
röda strumpor
känslan av att man kan hålla verkligheten på andra sidan stranden
ett litet tag till
känslan som till slut känns fadd i munnen
och trötta knän, vrister, hjärtan
bubblor överallt
glitter på dig och dig och dig
extra allt
pang.
det låter så himla fånigt ju.
men så blir det när man tar i lite för mycket
det blir så lätt att minnas allting som inlindat i romantiskt skimrande spindelväv
men nu är jag TRÖTT

och kan ni tänka er,
jag känner nånstans att en ålderskris ligger o väntar på att få blomma ut som en vaselinmatad finne.
jag ska börja studera till hösten.
vad fan då?
vad fan då för?
och hur gör man?
och hur länge?
och vad blir man?
och vem vill jag vara?
förvirrade in mig så långt att tanken på HANDELS till och med poppade upp, hand i hand med konstaterandet "Jonas Hassen Khemiri gick ju Handels, jag skulle inte ha något emot att bli lite mer lik honom."
Förstår ni att jag är vilsen?
Jag vill inte gå till jobbet imorgon.
Jag vill säga upp mig på stört.
Så fungerar inte livet.
Inte den rationella versionen i alla fall.
Jag ska starta bokklubb med Steph.
Kom på att jag kanske ska bli författare?
Jag vill ju inte studera musik men jag vill bli musiker.
Jag vill studera svenska språket men jag vill ju inte bli författare.
Förresten är bokklubbstips varmt välkomna.
Vi letar efter en bra bok på engelska som ingen av oss läst ännu och som vi sedan kan diskutera efteråt. Det är typ kraven.

Om nån annan har bra tips i allmänhet tas dessa varmt emot.
Jag känner mig i behov av tips och viss vägledning.

Dagens åstadkommande:
FETT GOD HUMMUS
bubblare:
långpromenad hem från jobbet i regnet
varför bubblaren inte nådde topp 1:
för att det faktum att det först och främst representerar min snålhet i att inte vilja punga ut 1.60€ för en métrobiljett


KÄNDISAR VI INTE LEGAT MED

söndag
fjärde advent
dags att dra till Pop In
dricka lite (läs mycket) öl

leta efter söndagsragg av liknande kaliber som den här lille parveln
nej, nu skojar jag lite.
han är äcklig.
nu vill dom att jag ska bli klar att gå....
kvällen kallar.
upp till kamp.

YOU MAKE LOVE YOU BREAK LOVE IT'S ALL THE SAME

ok, varning alla mammor o pappor
detta är ett fylleinlägg
och jag är fullt medveten om att klockan är 19.38
men rödvinsflaskan VILLE bli öppnad nu på en gång
och det har varit en lång dag på jobbet
så hej och hopp
här är vi helt enkelt.
tillvaron är minst sagt behaglig.
fyllelagad middag: chèvre-gratinerad omelett med riven morot o zuccini samt hummus
omgiven av två halvnakna unga kvinnor
spetsbehåar, hårtorkar, höftvick till The Way You Make Me Feel
oh la la liksom
Så kommer Missy Elliott på Spotify
och mitt i all oskuldsfulla dekadens
(sug på den paradoxen en stund)
kommer en flashback till sjuan.
Musiklektionen.
Dags för min dansuppvisning.
Har som valfritt musikprojekt koreograferat en egen dans till Get Ur Freak On
Klassen sitter på bänkarna och tittar på mig
där jag står i inomhusgympaskorna
och frågar mig själv varför jag trodde att det här skulle vara en kul grej.
Livrädd.
Men ajajaj iiih det är ROLIGT.
Och sen efteråt.'
Blandat med adrenalinet är den distinkta skammen över att ha brutit mot JANTELAGEN
usch fy skäms
snedtittande blickar + klappande händer
oj oj oj vad jag tog mycket plats
vad fan var det där liksom
hallå
vem
tror
jag
att
jag
är
men där
PANG
som en solpistol
kommer min MALIN
och slänger armen om mina svettiga axlar
och man ser alla hennes vackra tänder när hon utropar
"FAN BECKA DU ÄR SÅ JÄÄVLA BRA!
ASSÅ DU BARA WOOHP! GRYMT! SÅ JÄVLA COOLT!"

MORGONBLOGG HAR GULD I LUND

okej, mamma
slutar kräkas
för din skull
hej och hå alla tomtenissar
jag lyssnar på hysteriskt hurtig julmusik
och vill ha mera lussebullar!
fick smaka lite i svenska kyrkan vid Lucia.
1 € för en liten en.
Men hembakt och god.
Jag vill ha mammas hembakta och utsökta och icke-fjuttiga saffranskatter.
Nu smakar det hummus och snabbkaffe i min mun
inte världens vackraste kulinariska kombo
men mätt o belåten
är jag ändå.

Den f.d. armbrutna,
numera armbågsärrsbärande,
dök aldrig upp på min konsert i fredags.
Det var synd,
han borde få höra till vilken grad han fungerat som musa i mitt kreativa, självömkande skapande.
Musa är förresten ett fasansfullt illaklingande ord
ur genusperspektiv.
Så uppenbart att det alltid är KVINNOR som MÄN projicerar all världens pretentiösa sanningar på.
Inte tvärtom.
Du skola icke vara min musa
utan min muse.
betoning på e:t alltså.

SPYR I GRÄNDER, I TRAPPAN

döda dagen
döda becka
allt som varit dött
ajaj
borde äta
inte vodka
inte tänka
fanfanfan
gråta lite till sista avsnittet i O.C. säsong ett
blogga lite om bakisångesten i ett försök att förskingra den
tvivla på ifall förskingra är ett riktigt ord
eller nåt som min söndermanglade hjärna knåpat ihop
i hopp om att bevisa för mig själv
och för cyberspace
att kampen om min värdighet
fortfarande är värd att upprätthålla
även under de mest förudmjukande omständigheter.
igårnatt vaknade jag av att min assistant manager
omsorgsfullt knöt upp skosnörena på mina Dr. Martens
då jag däckat på hans säng
över en hög av jackor o väskor
och hans flickvän hade bäddat bäddsoffan åt mig
och till och med tagit fram pyjamas
som i och för sig förblev oanvänd
men vilka sötnosar ändå.
fick med mig ett kakpaket som färdkost på métron
när jag närmare ett-tiden idag kröp ut ur deras näste
utan möjlighet att försäkra mig om att gårdagens smink inte gnuggats ut över hela ansiktet
vilket det som tur var inte hade.
håret såg dock ut som en ruggande skata
och min andedräkt hade nog tagit kol på en mindre flugfarm..

nu sitter jag här ensam i min roomies enorma säng
lyssnar på moneybrother på högsta volym
omgiven av ett tomt kakpaket och grapefrukt- och kiwiskal
och känner
MISÄR
och självömkan
om än i något milda former
relativt bedövat
och tänker att
"ja, mina vänner. så här kan man leva sitt liv."

DINA HÄNDER ÄR FULLA AV BLOMMOR

dags att springa rakt fram
tappa-andan-kuta
fladdra-jackan-rusa
bara rakt rakt fram
och skratta
utan ljud
mest flämta
med otränade lungor
och mjölksmalben
syrlår
och svettdroppspärlepanna
tungspetsen i mungipan
ögonen på horisonten
rakt fram
så det susar förbi
snabbt framåt
alla american beauty-plastpåsar blir till vita moln
som svävar över trottoaren
i periferin
och höstlöven
lönnlöven
är bara till för att ringa in alltsammans
i några nyanser av gult
och brunt
de flesta har ruttnat
och du skrattar
inombords
och du flämtar
utombords
och luggen delar sig mitt i pannan
och kylan målar din nos nyponrosa
näsa, näsa heter det
och hjärtat piper
och revbenen river
du kommer aldrig komma fram
det finns inget fram
du kommer aldrig fram
för det finns inget att komma fram till
men du kommer framåt
du springer
nästan lyfter
och lungorna visslar


INTE LÄNGRE SNEDTÄND TUMMELISA

igår blev jag stood up av en dejt
idag var jag på jobbet från 12 till efter midnatt
igår åt jag middag på libanesisk restaurang
idag åt jag lunch & middag på McDonalds
igår vaknade jag förkyld
idag somnar jag förkyld
igår for Erika och Ida hem
idag ville jag öppna chokladkalendern de gav mig
igår var jag på museum och såg bilder av Henri Cartier-Bresson och Josef Koudelka
idag åt jag inga lussebullar och jag drack heller ingen glögg
imorgon...
vore det soft att hänga med de här kidsen

I JUST NOD

jag vill fly fly fly
bort med en gråsugga
springa genom jorden
rinna ner under gyttjan
stanna där
och skrika lite
och klampa
och trollas bort av din svarta ögon
låta allting vara ologiskt
och onödigt
och superviktigt
på samma gång
och nu är min gästers rökpaus över så nu är det här inlägget klart
puss

Tidigare inlägg