madman

egentligen orkar jag inte träffa nya människor att tycka om
då måste man oroa sig över huruvida dom tycker om en tillbaka eller inte
och oftast tror jag att dom inte gör det
och ibland är dom ju för snälla för att man ska kunna lita på att dom gör det på riktigt
om dom nu säger att dom gör det
och jag tycker om folk som ser en i ögonen
men när jag tycker om nån kan jag ju inte se den i ögonen utan att börja skratta
och ibland kan jag inte sluta prata
och då vet jag inte om jag blir förstådd eller inte
och ibland MÅSTE man få säga snälla saker som man tycker
men man vill ju inte skrämmas
och jag vet att jag blir konstig
fast det hjälper ju inte att jag vet det
jag blir fortfarande konstig
och ibland undrar jag om det är värt
att träffa nya människor att tycka om
när det blir så mycket
så mycket
nervöst
och
ovisst?