madman

åh
det växer nålar från mina fingertoppar

jag började skriva ett inlägg igårnatt.
somnade halvvägs.

det regnade ett aprilnattregn igår.
ett varmt blött milt tugnt regn.

jag gick bredvid den armbrutne
under mitt lilla paraply
och lyssnade på droppdroppdropp

han hade armen i mitella
som matchade han T-shirt
(navy o tri-evergeen)
och det satt ett litet märke på mitellan
där det stod FAG med stora bokstäver.

det blev nattpizza igår också.
med kapris.
efter tre öl på tom mage.
det satt fint.

och sen kom vi till en korsning
under regnet
där den armbrutne skulle till vänster
och jag rakt fram
och då stod vi där mitt emot varandra
och jag hade ju ett enkelt val:
rakryggat yttra sanningen
eller
vara jävligt sämst och inte säga nånting alls.
jag valde det första,
fast det kanske inte blev så rakryggat.
men det blev sanningen.
och nu sitter jag här och har sagt sanningen.
och det gör lite ont.
men ibland får det göra det.
ibland måste det ju det.
ibland är det värt det.
och det går över.