SISTA TORSDAGEN I PARRE

klockan två ska jag vara på mitt gamla jobb
Jacqo ska bjuda mig på lunch
sen måste jag köpa bikini
och ett par jeans
(och säga upp internetabonnemanget, SUCK)
och på kvällen blir de middag hos Ulysse o Marie-Joe, förhoppningsvis kommer Jeff också
och sen hem o hyra film med Madde
o gosa
med chirre o godis
vi skulle haft en sista barrundankvällen
köra en gammal klassiker o sänka varsin kanna öl på Pop In
ta tequila-shots på Bottle Shop
mer öl på Tape Bar
och ja... kanske mer tequila på le motel
som på den gamla goda tiden ni vet.
men vi kände att efter den här veckans bravader vill vi inte ta några risker
inte utmana ödet.
jag är lite sådär mysigt vingligt bakfull från igår
jag dricker ju aldrig innan jag spelar
men jag blir redigt nervös
och direkt efter spelningen fick jag TRE tequilas
och en stor stark
och sen blev det en till stor stark
o sen en liten en
och sen kom Djavid när dom stängde o vi skulle knalla hemåt
och tryckte några sedlar i handen på mig
KA-TCHING!
fett snäll kille det där
och jag blir fortfarande lite rörd när jag tänker på hur många som faktiskt dök upp igår
det finns en del fint folk i den här stan trots allt....
och MASSA fint folk i stan jag ska till!
längtar efter att baka rågbröd o gosa ner mig med min storasyster framför TV:n
fats vi tittar inte så noga vad som är på TV:n
utan vi fnittrar o babblar mest o pussas
o jag längtar efter att åka med mamma till sjön i Brottby
och dricka kaffe ur termos och prata om Jonas Hassen Khemiri
och försöka bli en femtedel så brun som mamma är
och stå på bryggan o se på när hon simmar och ser så där fin o stark o lugn o trygg o glad ut som bara hon kan o sen hoppa efter ner i vattnet o upptäcka att det är ganska kallt o försöka klamra mig fast vid mamma som man gjorde när man var liten.

det här är en EPISK sommar
jag vill aldrig att den ska ta slut

NEDRÄKNING

det trodde ni inte va?
huxflux kommer ett NYTT BLOGGINLÄGG från Becka.
nu har jag bara 3 dagar kvar i Paris.
Sen är det uppbrott som gäller.
jag vet inte riktigt hur jag känner inför allting
men jag tror att allt är som det ska vara.

klockan halv sju ska jag vara på le môtel ikväll och sound checka
jag är inte så där må-illa-nervös ännu
mest lite halvbakis
det är lite vakuum
och det är fortfarande ett hål i golvet
och snart kommer jag inte kunna gå o köpa chèvre o bröd från bageriet o gå till buttes chaumont o prata strunt med Simone o Madde o Ida o Annabel o Stina och jag kommer inte kunna barhoppa mellan tape bar, bottle shop, le môtel o pop in och vara ute hela kvällen utan jacka o jag kommer inte kunna dra till kanalen o käka picknick o dricka öl o kolla på tatuerade män i speedos som gör volter från bron ner i det förgiftade vattnet till fredagsfolkets jubel och jag kommer inte kunna gå till Marché des enfants Rouges o käka lunch med Annabel bland fransmän, blombuketter, söta servitörer och fågelkvitter och jag kommer inte kunna stanna o köpa en nutella/kokos/banan-crêpe på vägen hem från krogen och det finns tusen saker till som bara händer HÄR och som kommer fortsätta hända här även när jag försvunnit.
men det kommer nog aldrig lagas så god hummus eller risotto i den här lägenheten igen
och det kommer knappast avnjutas några mysigare mysfrukostar
men åh
nu far jag min kos.
och jag tror inte att jag kommer komma tillbaka

KODAK MOMENT!!