VATTEN
sex avsnitt av Ebba & Didrik
dammsugarpåsinhandling (fel sort. ingen berättade om vilken jungel det finns av dammsugarpåsar och hur man vet vilken sort man ska ha. det ingår väl i att bli vuxen helt enkelt. man får lära sig den svåra vägen. men vi har bytesrätt. phewie....)
12 stycken miniglassar (fick hjälp av madeleine förstås)
en liten påse djungelvrål (present från chefen som varit en vecka i sthlm)
en hel valnötsbaguette
en hel massa färskost
en del hummus
någon skorpa
lövångersbröd (kan ni tänka er? det heter väl nåt annat men smakar precis likadant.)
snabbkaffe
(varför infann sig inte mättnadskänslan någonstans här? jo, jag har nämligen upptäckt att så länge jag sitter ner känner jag mig inte mätt. ett litet handikapp skulle jag vilja kalla det.)
så kommer vi då till dagens åstadkommande:
att jag, efter fyra miniglassar, en roomie som tjatar om att ett återupptagande av Ebba & Didrik-maratonet, ett ovälkomnande kök med odiskad disk och ett i allmänhet förslöat sinnelag ÄNDÅ tog mig i kragen för att tillaga en lyxsoppa bestående av jordärtskockor, grädde och vin. Den blev inte lika god och inte heller lika fluffig som när mästerkock Matilda tillagade den vid en tidigare middagsbjudning men den är ändock värdig sitt ostiga smeknamn "kejsarsoppa". (pssst, Matilda! hur gör du den så god o fluffig? använder du också stavmixer?)
bubblare:
inhandlandet av dammsugarpåsar. blev tyvärr ett smärre antiklimax istället....
DET LUKTAR RÖK
o de luktar
men de gör ingenting
för jag är mätt o belåten
på tortillas med bönsalsa o grönsaker
och mannagrynspudding
och Ale and Cheese Crisps
dagens åstadkommande:
upptäckten av den mytomspunna Promenade Plantée under min morgonpromenad. Peppar på att gå den 4,5 km långa promenadsträckan mellan hustaken i vårsol, omgiven av blomsterprakt och bambu-alléer. Kolla in grejen:
DO ANYTHING THAT YOU WANT ME TO JUST ASK ME ASK ME ASK ME
ljusgul magtröja och blommig bullkjol
men det blev för kallt om mellangärdet
så nu bytte jag.
och nu är jag hypnotiserad av BAMBOO BANGA
så det är svårt att skriva
det ligger en död duva i ett av träden i allén på väg till métron
den har legat där ett tag
som en tappad vante i en grenklyka
lite tilltufsad om vingarna
ganksa söt på långt håll
antagligen äcklig vid närmare granskning
ungefär som fransmännen i allmänhet
nu kommer lite svar på tal
josse: way ahead of ya!
jag ska sluta jobbet precis innan jag drar till barca
sen kommer jag tillbaka o chillar i Parre
i kanske två veckor
sen blir det roadtrip hem med pappo
o sen roskildeeeeee
kanske den bästa planen jag haft i hela mitt liv....
mamma: oroa dig inte för att jag skulle lida av prestationsångest
dagens åstadkommande är bara ett simpelt sätt för mig att reflektera över mina värderingar och prioriteringar. i miniformat liksom.
det är så mycket press på jobbet o så högt tempo överallt
så det är rätt skönt att klura lite på vad JAG tycker att jag gjort bra idag
vad jag kan klappa mig på axeln för.
och när vi ändå är inne på ämnet
dagens åstadkommande:
att jag faktiskt, trots extrem hunger och helgpepp o trötta ben, tog mig till posten efter jobbet och betalade elräkningen.
dagens bubblare:
att jag av en ren slump lyckades lägga vantarna på konsertbiljetter till BEACH HOUSE. tror det kan bli bra. det är hippt i alla fall. och eftertraktat. eehh... nämen pepp!
DEEP BLUE SEA DARLIN' OH DEEP, DEEP BLUE SEA
jag peppar så mycket på framtiden
att jag liksom glömmer bort att leva i nuet
och carpe diema
dessa fyra långa månader jag faktiskt har kvar
tills jag äntligen slutat mitt jobb
och drar till barcelona
och primaverafestivalen
och friheten
och allt det där.
det är ju verkligen ett ordentligt tag kvar tills dess.
bäst att göra nånting annat än att bara längta
till exempel spela lite musik
och skriva nån ny låt
och skaffa spelningar
köpa dammsugarpåsar....
jag har fått tillbaka lite av min forna hjärtevärme för jonas hassen khemiri den senaste veckan
han är en sån där person som alltid får det att verka
som om han lever det bästa livet
och är den bästa personen.
inte den perfekta personen.
men den man vill vara.
och vara med.
okej, fan, jag är lite kär också, visst
men ändå
jag undrar hur ofta han känner sig misslyckad och vilsen?
är det väldigt uppenbart att jag gör det?
jag känner mig snuvad på konfekten också.
min lön var en stor besvikelse.
ynka 1115€ för mitt svett, blod, mina tårar och sömnlösa nätter
mer eller mindre i alla fall
och den snuvade konfekten nummer två
var en person jag träffade
som verkade ha något som ingen annan i den här stan har
och som påminde mig om en av mina favoritpersoner
och som var sådär behagligt obekväm
och lustig
och andra saker som jag inte längre kan förklara
men den personen försvann
och här sitter jag som en strandad val
och försöker mig på några episka valljud
men det låter mest som gnissel ovanför vattenytan
dagens åstadkommande:
fick ner essensen av vad jag vill ha sagt i min nya låt som jag ska skriva
MAN MÅSTE TIGA FÖR ATT VARA SANN MEN MAN MÅSTE TALA FÖR ATT HA EN CHANS
efter morgonscrambledeggs, morgonhummus och morgongrönsaker
det känns som om den här dagen har mycket potential
eller vad säger ni?
t.ex. borde LÖNEN komma in på kontot idag
t.ex. borde jag inte jobba över idag
t.ex. kanske jag kommer komma på någonting bra och fint och sant
t.ex. borde det bli vår nu.....
t.ex. MÅSTE jag köpa dammsugarpåsar
nej, nu svängde vi in på ett oönskat sidospår här.
idag måstes det ingenting
men nu måste jag gå till jobbet
med betoning på gå
som i promenera
dagens åstadkommande:
att jag gjorde riktigt kokkaffe till frukost och inte valde den enkla vägen snabbkaffe OCH att jag kom på den geniala idén att avnjuta detta med mörk choklad
varför dagens åstadkommande är så futtigt:
jag skulle kunna skriva om något ännu oåstadkommit åstadkommande som jag beräknar åstadkomma senare idag (klockan är bara 08.20) men av vidskepliga skäl väljer jag att avstå.
HENCE MY SELF-LOATHING
världen har stått på händer ett tag
under en discoboll
och spottat oliver i orangea vinglas
till ljudet av toner som bildar självlysande flätor
flätor som mjukt slingrar sig framför stängda ögonlock
och klackar har klapprat
röda strumpor
känslan av att man kan hålla verkligheten på andra sidan stranden
ett litet tag till
känslan som till slut känns fadd i munnen
och trötta knän, vrister, hjärtan
bubblor överallt
glitter på dig och dig och dig
extra allt
pang.
det låter så himla fånigt ju.
men så blir det när man tar i lite för mycket
det blir så lätt att minnas allting som inlindat i romantiskt skimrande spindelväv
men nu är jag TRÖTT
och kan ni tänka er,
jag känner nånstans att en ålderskris ligger o väntar på att få blomma ut som en vaselinmatad finne.
jag ska börja studera till hösten.
vad fan då?
vad fan då för?
och hur gör man?
och hur länge?
och vad blir man?
och vem vill jag vara?
förvirrade in mig så långt att tanken på HANDELS till och med poppade upp, hand i hand med konstaterandet "Jonas Hassen Khemiri gick ju Handels, jag skulle inte ha något emot att bli lite mer lik honom."
Förstår ni att jag är vilsen?
Jag vill inte gå till jobbet imorgon.
Jag vill säga upp mig på stört.
Så fungerar inte livet.
Inte den rationella versionen i alla fall.
Jag ska starta bokklubb med Steph.
Kom på att jag kanske ska bli författare?
Jag vill ju inte studera musik men jag vill bli musiker.
Jag vill studera svenska språket men jag vill ju inte bli författare.
Förresten är bokklubbstips varmt välkomna.
Vi letar efter en bra bok på engelska som ingen av oss läst ännu och som vi sedan kan diskutera efteråt. Det är typ kraven.
Om nån annan har bra tips i allmänhet tas dessa varmt emot.
Jag känner mig i behov av tips och viss vägledning.
Dagens åstadkommande:
FETT GOD HUMMUS
bubblare:
långpromenad hem från jobbet i regnet
varför bubblaren inte nådde topp 1:
för att det faktum att det först och främst representerar min snålhet i att inte vilja punga ut 1.60€ för en métrobiljett