RAPPORT FRÅN KYRKOGÅRDEN #1
Shugo Tokumaru - Exit
Skor:
Converse
Slogan:
"Ibland ser man inte skogen för alla gravstenar"
Jag trodde jag såg den svarta katten från igår
(Den som uppenbarade sig
som en svart minipanter
i det gröna gräset
framför min romantiktavla.
Tassade omkring som en annan världsvan kisse.)
Såg plötsligt en smal svans försvinna bakom en gravsten
Sprang fram och kikade runt hörnet
Och där satt en helt annan svart katt
Med avslitet öra
Raggig päls
Nästan mörkbrun
Kanske smutsig
Och den stirrade på mig med gula ögon
vars blick vittnade om ett hårt liv.
Det kan ju också ha varit samma katt
som igår
som råkat i trubbel...
kyrkogårdstrubbel...
När jag kom fram till min romantiktavleutkiksplats
och min gröna bänk under kastanjeträden
upptäckte jag nånting som inte var där igår.
En halväten tårta.
Bara mitten var kvar.
Såg ut som en Schwarzwald.
Jag undrar om det var någon
som i skam
smugit till kyrkogården
för att smygäta hela tårtan själv
eller om det var några som busåt
tillsammans
och fnissade
och kletade grädde på varandras nästippar.
Sen kom i alla fall katt nummer tre.
En yvig en.
Likväl svart.
Båda öronen på plats.
Jag gick förbi en av mina favoritgravstenar idag också.
Hade nästan glömt den.
Där vilar HORA (stora guldbokstäver)
4 DAGAR, 11 TIMMAR SEDAN
sexton över
jag ska snart krypa ner i min bäddsoffa
efter att jag vecklat ut den
och klivit ur mina american apparel-kläder.
nya, guldglittrande strumpbyxor för dagen.
jag har kastanjeblommor i glasvaser på mitt skrivbord.
hittade dem imorse
stal dem från kyrkogården
(de låg på marken, men att ta blommor från en kyrkogård känns under alla omständigheter tabu)
som vid den här tiden på året
är lite för vacker
för att ta på allvar.
jag var tvungen att sätta mig på en bänk
och känna tyngden av alla gröna löven övanför mitt huvud
och alla tulpanerna bakom mig
som planterats i raka rader
och en knasig ensam fågel som flög
över himlen som öppnade sig
framför mina ögon
innan jag ens fått i mig min frukost
och det kändes så mäktigt
och allt luktade kastanjeblom
och sen önskade jag att Elin var där
för jag kom plötsligt på hur utsikten var det perfekta motivet
till en stereotyp målning från romantiken
och bara hon skulle tyckt det var lika roligt som jag.
Men jag kanske kommer ihåg att visa det för henne
när hon kommer hit i maj.
Då kanske det blir roligt för att det blir krystat
och för att det inte alls ser ut som en romantiktavla längre.
Det vet man inte.
Jag har precis tittat på tre avsnitt i sträck
av Tonårsliv.
Jag är något omtumlad.
Kids är ju grejen.
KIDS KIDS KIDS.
Teenage kids.
Fan.
Och ingen fattar.
Bara kidsen.
De vet allt, de känner allt, de är allt.
Nu är jag hooked,
tack svt play,
tack Malin för tipset.
Och sen alla bilderna från Stockholm!
Jisses, känns jättekonstigt.
Lussebullar, Donken på Hornsgatan, Utsikten från Slussen, Snön, Tunnelbanan....
Att allt kan kännas så annorlunda
bara för att man är på en annan plats
Det borde ju kännas samma.
Lite i alla fall.
Jag vet inte om det är att jag saknar det.
Det känns så skarpt o starkt o samtidigt lite fadd(t?) o se Stockholm.
Men det är inte ren o skär saknad.
Bara alla blandade känslor.
Alla man kan ha.
Nostalgi.
Vilket hemskt ord egentligen.
Alla vet att det slutar med en ledsam klang.
Nostalgi börjar alltid bra.
Först upfylls man bara av det PERFEKTA som man plötsligt minns
innan man i nästa sekund kommer på
att det är över.
YOU AND ME AND THE DEVIL MAKES THREE
åh
det växer nålar från mina fingertoppar
jag började skriva ett inlägg igårnatt.
somnade halvvägs.
det regnade ett aprilnattregn igår.
ett varmt blött milt tugnt regn.
jag gick bredvid den armbrutne
under mitt lilla paraply
och lyssnade på droppdroppdropp
han hade armen i mitella
som matchade han T-shirt
(navy o tri-evergeen)
och det satt ett litet märke på mitellan
där det stod FAG med stora bokstäver.
det blev nattpizza igår också.
med kapris.
efter tre öl på tom mage.
det satt fint.
och sen kom vi till en korsning
under regnet
där den armbrutne skulle till vänster
och jag rakt fram
och då stod vi där mitt emot varandra
och jag hade ju ett enkelt val:
rakryggat yttra sanningen
eller
vara jävligt sämst och inte säga nånting alls.
jag valde det första,
fast det kanske inte blev så rakryggat.
men det blev sanningen.
och nu sitter jag här och har sagt sanningen.
och det gör lite ont.
men ibland får det göra det.
ibland måste det ju det.
ibland är det värt det.
och det går över.
BOYS & GIRLS! BE MINE...
har hummusdisk i diskhon.
börjar jobba om nio timmar och en kvart.
ska först åka o hämta ut mitt pass på svenska ambassaden
(lär ju LÄTT hända också)
och så har jag ett trasigt nagelband.
men egentligen har jag massor av intressanta saker att blogga om.
de har ju varit full rulle.
men rullen har varit FÖR full.
jag med.
eller full för ofta mest,
dvärgfest, spelning, nicolas konsert, tape bar, motel bar, blablabla.
blablabla!
åh
fitta
jag pallar inte.
men spelning gick fint i alla fall,
kom massa bra folk,
folk blev glada,
svenskarna sjöng med i Familjen,
den armbrutne var inte där men vad gör väl det,
knudt har åkt hem,
saknar honom FETT mycket,
kollade på The Reader igår o grät mellan fingrarna,
nu måste jag sova
åh
fitta...
LA SUITE
innan la suite (fortsättningen på franska) kommer så måste jag göra en lista
en lista över min dag à josefin r.
håll i era höga hästar nu!
fan det där var ansträngande...
men ok. öppna brev var det.
knäck era kalla öl nu!
ERIKA!
Jag ser dig framför mig
omgiven av fågelkvitter
i ditt korta hår
dina långa armar
i sköna sommarkläder
med en cykel bredvid
och jag blir alldeles glad
det känns bra och hemligt
jag vet ju inte alls vad som händer
där du är
men det ska bli roligt när vi ses
var och när det nu blir.
jag har din lilla fågel här så länge
som viskar vackra saker i mitt öra!
AXEL!
Vi säger att du lurade mig lite.
Jag har tänkt på emmaboda
när jag kastade din glödande cigg på dig
efter att ha haft sönder din tältpinne.
Det var tider det,
När kommer du och hälsar på mig?
Jag hejar på dig och allt du tar dig för.
La la la la la
j'aime les fleurs beaucoup...
(nästa dag)((orkade aldrig posta inlägget igår så jag sparade det i utkast o postar det ikväll istället....))
MATILDA!
Hheheheheheheee
nu är jag full
grattis!
Jag blev varm i hjärtat av FlorenceValentinRealesefestSMSet
Jag var själv ute då
Tror det var på asgrymmaste konserten
med Neil's Children
från stora britannien
så det var helt rätt i tiden
för att låta lite som Åsa Sjöwall
och jag stället nu samma fråga till dig som till Axel:
När kommer du o hälsar på mig?
Du är som en utsprungen ros
med vackra kinder
och smittsam sötma
och du ska aldrig nöja dig med mindre än det bästa,
ok?
ok?
på riktigt.
reflektera över detta.
jag önskar dig allt vackert för du e det bästa som jag vet
(OBS! Thåström-citat. passande.)
ELIN!
Jag hoppas du läser min blogg
annars blir ju det här lite antiklimax
Men snart kommer du hit iaf
och jag kan inte skriva nånting om det
Det går inte att beskriva
Jag kan bara säga att ett ohjedbart
halvpillemariskt
hemligt
men stort
leende sprider sig över ansiktet
och gropar ner mina kinder
och du vet ju
du vet
t-tell 'im 'ow ... I-I got to.. to tend da rabbits!
okokokok alla.
nu vet jag ingen mer som läser min blogg.
eller så är jag så mycket på pickalurven
att jag tror jag vet allt.
nån annan som läser i smyg som vill ha en hälsning?
nu måste jag ändå sluta
för nu ska vi på en hemmafest hos dvärgarna
en fest som heter FITTAN på facebook
och dekadensfaktorn är på max kära vänner.
ETT ÖPPET BREV TILL MINA PRENUMERANTER
svårt att missförstå hursomhelst.
hrm hrm (högtidliga harkelljud)
KALLE!
Pinnen hälsar tillbaka,
han blev hemskt glad!
för övrigt sitter han och spelar vacker plockig nattmusik för mig
och gör mig glad.
Jag gillar utropstecknena efter ditt utlåtande.
misstänker att USA ägde.
ring om du drömt en mardröm
eller bara för att vi borde prata
för det äger!
JOSSE!
Fan att du inte har pengar,
Jag vet inte hur man slåss mot pengar.
Cash is king så vitt jag vet.
Jag saknar dig i alla fall.
Men jag tänker inte uppmuntra dig
att panka dig själv (göra dig själv pank)
genom att komma o hälsa på mig.
Fast jo.
Kom hit, magnoliaträden i tuilerierna står i full blom
och barnen spelar späckboll i solen
och Seine är fylld till bredden med vin...
JULIA!
Fan va ballt att du läser min blogg,
vad glad jag blir,
jag läser ju din ibland,
den äger,
och sen är du hemskt snygg
och det är en bonus tycker man!
MALIN!
Vi är kanske lite intrasslade o pojksnören
båda två.
eller så är det dom som är intrasslade i oss.
på ett ickevulgärt sätt.
Men du vet att jag tänker på dig
när jag dricker kaffe i solen
och jag vet att det kommer komma en tid för dig och mig
en lång tid
en bra tid
i solen
med kaffe
och kanske en cykel
och en sång
om att se livet i rosa
slut på del ett av det öppna brevet.
fortsättning följer.
OBS! Till dig som känner dig fett bortglömd och orättvist utelämnad från detta inlägg: För att öka dina chanser att tillägnas en offentlig hälsning uppmanas du omedelbart lämna en köttig kommentar. Känn dig inte försummad, upp till kamp!
varning varning hybris hybris